Ansvar för brott i offentlig verksamhet

Det finns ett allmänt intresse av att offentlig verksamhet bedrivs på ett ansvarsfullt och korrekt sätt. Sedan länge finns det därför ett system för individuellt ansvarsutkrävande när felaktigheter begås. Det individuella straffansvaret inom offentlig verksamhet har emellertid sett olika ut över tid och reglerna har varit föremål för flera reformer.

Vissa straffbestämmelser i brottsbalken (BrB) tar sikte på ageranden av offentliga funktionärer. Ett sådant brott är tjänstefel (20 kap. 1 § BrB), som blir aktuellt när någon vid myndighetsutövning, uppsåtligen eller av oaktsamhet, åsidosätter vad som gäller för den uppgift vederbörande har att utföra.

Brotten tagande och givande av muta (10 kap. 5 a och b §§ BrB) är tillämpliga oavsett om mottagaren finns inom privat eller offentlig sektor. Lagstiftningen tillämpas dock avsevärt striktare vad gäller mottagare inom offentlig sektor. Utrymmet för offentliga funktionärer att ta emot förmåner i relation till sin tjänste- eller uppdragsutövning är mycket begränsat.

Ny straffbestämmelse

Ett nytt brott – missbruk av offentlig ställning – föreslås nu införas i brottsbalkens 20 kapitel, som ett komplement till tjänstefel.1 Straffansvar enligt det nya brottet ska träffa den som:

  • vid utövandet av offentlig tjänst eller offentligt uppdrag,
  • i strid med lag eller annan författning,
  • vidtar eller underlåter att vidta en åtgärd,
  • för att få en otillbörlig förmån eller för att någon annan ska få en sådan förmån.

Detsamma ska gälla om åtgärden vidtas eller underlåts för att otillbörligt missgynna någon annan.

Påföljden för missbruk av offentlig ställning föreslås vara böter eller fängelse i högst två år, medan påföljden för grovt missbruk av offentlig ställning föreslås vara fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är att anse som grovt ska det särskilt beaktas om:

  • gärningen innefattat missbruk av särskilt ansvarsfull ställning eller har begåtts inom ramen för verksamhet av särskild betydelse,
  • värdet av förmånen har varit betydande eller gärningen har medfört betydande vinning eller avsevärd skada,
  • gärningen har ingått i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt, eller
  • gärningen annars varit av särskilt farlig art.

Vilka ageranden är det som beläggs med straff?

Enligt förslaget ska begreppen offentlig tjänst och offentligt uppdrag tolkas brett och omfatta alla som utför arbete i offentlig verksamhet eller utövar ett offentligt uppdrag. Det kan vara fråga om anställda eller uppdragstagare i stat, kommun och region, men även den som utövar arbete eller uppdrag åt till exempel ett bolag som utför offentligt finansierad verksamhet omfattas. Det spelar inte någon roll om personen är vald, avlönad eller oavlönad eller om anställningen eller uppdraget är permanent eller tillfälligt. Det som har betydelse är den offentliga funktion som utövas. Begreppet offentligt uppdrag omfattar även det uppdrag som utövas av förtroendevalda i politiska organ.

Det straffbelagda handlandet består i att någon i strid med lag eller annan författning vidtar eller underlåter att vidta en åtgärd. Det som specifikt nämns är att någon, i strid med jävsreglerna, deltar i handläggningen av ett ärende trots att han eller hon har personliga intressen i saken eller att någon gynnar eller missgynnar ett visst företag vid tilldelning av ett kontrakt i strid med upphandlingsregelverket. Kommunalt lag- och domstolstrots, d.v.s. att offentligt anställda och förtroendevalda avsiktligen vidtar åtgärder i strid med gällande lagstiftning eller meddelade domar, nämns också som tillämpningsområde.

Felbedömningar och situationer där det är osäkert vad som utgör gällande rätt, eller när någon försökt men misslyckats att agera i enlighet med lag eller författning, faller utanför det straffbara området.

För att det ska vara fråga om ett straffbart handlande krävs även att gärningsmannen har vidtagit, eller underlåtit att vidta, åtgärden för att få en otillbörlig förmån, för att någon annan ska få en sådan förmån, eller för att otillbörligt missgynna någon. Det uppställs alltså ett krav på att gärningsmannen har ett visst syfte med överträdelsen av lag eller annan författning. Det krävs dock inte att någon i det enskilda fallet fått en otillbörlig förmån eller att ett otillbörligt missgynnande skett. Det är tillräckligt att det är avsikten hos gärningspersonen.

Syftet med den nya straffbestämmelsen

föreslagna straffbestämmelsen om missbruk av offentlig ställning syftar enligt lagrådsremissen bl.a. till att bevara och stärka förtroendet för den offentliga verksamheten, genom att missbruk av offentlig makt förenas med straffansvar. Samtidigt kan den föreslagna bestämmelsen bidra till att stärka integriteten för personer som utövar offentliga uppdrag, och skapa tydliga incitament att stå emot eventuella påtryckningar.
Införandet av den nya straffbestämmelsen antas också få en viss preventiv effekt. Det gäller särskilt om arbetsgivare bidrar till att medarbetare har tillräcklig information om vilka lagar och regler som gäller samt arbetar med stöd till sina anställda för att förbygga att den typen av brott begås.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 3 juli 2026.

1Lagrådsremiss, Ett utökat tjänstemannaansvar, 29 januari 2026.